Följ mig.

torsdag 26 februari 2015

Min barndom

När jag var och träffade min kontakt på 12 stegs så frågade han hur min barndom var och om jag hade upplevt svåra saker som barn, och det har jag gjort.
Min mamma har varit sjuk sen jag var typ 10 år, hon har en psykisk sjukdom som visat upp många hemskheter för mig som barn.
Hon har bland annat skurit kors över sin kropp med en glasbit, sett gubbar i mikron och trott att hon kan prata med gud.

Min kontaktperson säger då att min barndom kan ligga som bakgrund till mitt spelberoende, men det tror jag faktiskt inte.
Visst jag hade det skit som barn men jag tror inte det handlar om det.
Personligen så tror jag att man skapar sitt eget beroende, sen har nog vissa personer lättare att fastna än andra.
Jag tror det där barndomssnacket är en slags ursäkt för att jag har skapat mig en sjukdom, precis som man kan göra med vissa psykiska sjukdomar.

Jag tror att det enda sättet för mig att ta mig ur detta är att ta ansvar för det jag har gjort, och inte skylla det på min barndom.

Tack för ordet!
Tja

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar