Första mötet någonsin.

Igår kväll var jag på mitt första gruppmöte för spelmissbrukare...
Det var väldigt skönt att få träffa folk med lika problem som mig.
Vi fick berätta var och en vad vi gått igenom och var vi kände, och det kändes skapligt läskigt när jag bara berättat för min sambo än så länge, och helt plötsligt satt det 7 helt okända personer där och lyssnade på alla mina snedsteg, men det gick!

Efter mötet så kände jag mig mentalt utmattad, en levande zombie typ.
Mycket tankar som snurrade i huvudet.
Jag glömde bort vart jag parkerade bilen efter jag var in på affären, men det släppte när jag kom hem till familjen.

Jag tror att många skulle bli förvånade hur vanliga människor det är som sitter i ett spelmissbruk, som på det där mötet igår, jag hade aldrig kunnat gissa att någon av dom som satt där hade problem.
Det är det som är så läskigt med just spelmissbruk, det varken luktar eller märks att någon är spelmissbrukare...

Och då kan man ju fundera på hur många det sitter där ute som är fast i skiten?

Hör gärna av er!